Innan första fikat, 6 Augusti.
Förlåt.
Jag har itne skrivit i bloggen på X antal dagar det är dåligt. Jag upptäckte igår att RSS-läsaren hade 60 olästa poster. Det är 60 blogginlägg att läsa det. Då kom jag på att även jag hade bloggande att göra.
Många fotobloggar och sådant som jag har börjat läsa efter att fått tillgång till internet minst åtta timmar om dagen. Undra hur listan ser ut när jag kommer hem från Europa efter en månad. då kanske vi är uppe i 300 poster. Aja.
Jag börjar hur som helst se ljuset. Jag var inne och pratade med chefen för att se hur jag ska jobba framöver, jag lyckades se till att jag blev ledig veckan som börjar med den 18 (kommer aldrig ihåg veckonummren). Det betyder att jag jobbar nästa vecka, är ledig veckan därpå och jobbar igen veckan efter det, när skolorna börjar. Efter den veckans arbete så bär det av på äventyr i Europa, spännande!
Jag sitter här på jobbet sliten trött och med värk i hela min kropp. Det kanske skulle kunna vara för att jag har jobbat mellan halv åtta och fyra varje dag sen vi slutade skolan. Men det är det inte. Det är för att i måndags så var jag med på min första a-lagstärning på ett och ett halvt år. Nog för att det itne var mycket till handbollsträning, vi kom nämligen aldrig in i hallen utan nöjde oss med att vara ute och lattja fotboll. Även fast vi var åtta pers där så verkade det lovande med ny tränare och allt. Jag fick lite blodad tand när jag tänkte tillbaka på alla mörka kvällar som spenderats i en hall som luktade en blandning av svett, handbollsklister och linement. Och hur mycket stryk man fick. Det är konstigt hur mycket gitarr jag har kunnat spela även fast man stukat fingrar och liknande. För att inte tala om två besök på operationsbordet efter att min näsa blivit nära bekant med en armbåge under SM 2004.
Aja, nog med romantisernade, i alla fall för ett tag, för imorn kommer Amanda.
Jag har itne skrivit i bloggen på X antal dagar det är dåligt. Jag upptäckte igår att RSS-läsaren hade 60 olästa poster. Det är 60 blogginlägg att läsa det. Då kom jag på att även jag hade bloggande att göra.
Många fotobloggar och sådant som jag har börjat läsa efter att fått tillgång till internet minst åtta timmar om dagen. Undra hur listan ser ut när jag kommer hem från Europa efter en månad. då kanske vi är uppe i 300 poster. Aja.
Jag börjar hur som helst se ljuset. Jag var inne och pratade med chefen för att se hur jag ska jobba framöver, jag lyckades se till att jag blev ledig veckan som börjar med den 18 (kommer aldrig ihåg veckonummren). Det betyder att jag jobbar nästa vecka, är ledig veckan därpå och jobbar igen veckan efter det, när skolorna börjar. Efter den veckans arbete så bär det av på äventyr i Europa, spännande!
Jag sitter här på jobbet sliten trött och med värk i hela min kropp. Det kanske skulle kunna vara för att jag har jobbat mellan halv åtta och fyra varje dag sen vi slutade skolan. Men det är det inte. Det är för att i måndags så var jag med på min första a-lagstärning på ett och ett halvt år. Nog för att det itne var mycket till handbollsträning, vi kom nämligen aldrig in i hallen utan nöjde oss med att vara ute och lattja fotboll. Även fast vi var åtta pers där så verkade det lovande med ny tränare och allt. Jag fick lite blodad tand när jag tänkte tillbaka på alla mörka kvällar som spenderats i en hall som luktade en blandning av svett, handbollsklister och linement. Och hur mycket stryk man fick. Det är konstigt hur mycket gitarr jag har kunnat spela även fast man stukat fingrar och liknande. För att inte tala om två besök på operationsbordet efter att min näsa blivit nära bekant med en armbåge under SM 2004.
Aja, nog med romantisernade, i alla fall för ett tag, för imorn kommer Amanda.
Kommentarer
Trackback