Sista delen av sportlovet.

Jag och David går nerför storgatan. Klockan är 00:42 på lördagkväll. Det är en ganska mild kväll för att vara mars men det blåser lite. Vi börjar närma oss vår destination. David drar några paralleller mellan hans klädval och Justin Timberlake medans ett gäng på tre killar i tjugoårsåldern går förbi. Nu är vi nästan framme vid det sista kvarteret ner emot hamnen på storgatan. Vi går förbi kön som bildats utanför O'Learys sportbar och jag säger till vakten: "Jag heter Kalle och finns med på listan.........................................."




Två dagar tidigare.

Klockan är 23:59, jag står och tittar in genom fönstret till grand hotell. Inne i hotellet så finns det en Tv som visar ett avsnitt av scrubs. Bredvid mig står anton, my partner at crime, och säger "Grattis Kalle, Grattis Kalle,Grattis Kalle ,Grattis Kalle Grattis Kalle Grattis Kalle Grattis Kalle " Klockan slår över till 00:00 och anton säger
"YES! jag var först!."

Nu blir det ett jävla liv i fickan eftersom mobilen börjar pipa med sms. Först var det Agnes som hälsade grattis tätt följt av Sickan som gjorde samma sak. Efter jag svarat på dom så sa jag till anton, "Jaha, ska vi gå då?" Så gick vi bort mot Daltons. Till dörrvakten visade först Anton sitt elg, sen jag. När han fick mitt så stod han och kollade på det jävligt länge. Sen tog han ut det ur plångboken och kollade lite till, då höll jag upp min mobil bredvid för att upplysa honom om att det var ett nytt dygn. Då sprack hans leende upp och han sa grattis. Sen var det bara att gå in.

Väl inne så bjöd Anton på en White Russian, det gjorde han för att det var den första drinken som han drack på krogen och ville föra traditionen vidare. Inne på daltons var det fullt drag, det var ju både sportlov och lilllördag. Så gick jag fram och knackade Julia på axeln som satt vid ett bord. Hon blev helt galen och börjhade kramas och så vidare. Efter den vita rysken och en öl till så bestämde vi oss för att dra hem. Det var ju bara för sakens skulle vi var ute sådär.

Vi promenerade hem och snackade en massa dynga ("skit", för er som inte förstår bondmål) Vi skildes åt vid Ica nummer ett och jag gick hem. Sen var det inte så mycket mer med den kvälllen.

Dagen efter så blev jag väckt för uppvaktning kl 7! GÄÄÄSP, ahapp, bara att kliva upp och se glad (trött) ut. Emma var här också, hon avbröt sitt liv som raketforskare och kom ner hit för att träffa Stina över sportlovet. Så vi gick upp för att "födelsedagsfika" vilket betyder att födelsedagsbarnet får paket. När jag satt mig ner vid bordet sa pappa "Jaha ska vi böja frän början eller vadå?".
"Va? jaha, vist?" sa jag. Då gick han och hämtade sin skidväska, "Jaha? vad i hela?" tänkte jag. Då tog han fram ett papper och började läsa värsta talet om framtiden och allt sånt. Sen fick jag öppna väskan. Efter ett tag så såg jag att det var en lång planka inne i väskan. Mitt på plankan satt det fast en kartong med en Canon EOS 400D i. för er som inte vet vad det är så jag berätta att det är en digital systemkamera. Jag blev mäkta glad efter som det var det jag gått och önskat att jag skulle få i flera månader! På det så fick jag en påse godis av Emma (den håller än ;)) Bidrag till en förstärkare fårn olika håll (tackar ödmjukast!) och kläder av Mor! Sweetness! Snacka om bra start på dagen. Så jag åt en macka och lite film tog några bilder för att sen gå och lägga mig och sova till halv ett igen.

Då när jag vaknade (lagom seg) så började jag städa undan skiten som var kvar efter morgonfikat. Gjorde lite kaffe höll på att somna framför datorn. Då ringde anton och sa "Öhh jag kommer snart till dig ja". "Just det ! Dom kommer ju snart!" tänkte jag. Jag hade nämligen bjudit in några av mina vänner till "det sista barnkalaset", alltså dom kom för att fika, shoot the shit, och lyssna på musik. Vi var hela bandet (alla utom Viktor som var i åre). Förutom det så kom Johanna, David och Matilda. Matilda vinner pris för bästa blommor. Dom var coola oranga tulpaner. Sen när dom en och en gick hem så kunde jag gå och lägga mig igen. Dock fick jag ingen sömn innan det var middag. Sen klädde jag upp mig igen, Victoria hade nämligen läckt med info om att jag var i förozonen för en kidnappning. Så runt halv åtta så kom Fredriks dödsfälla (bil) åkande. Sen kom dom in och skulle ta mig med överaskning men icke! Sen bar det iväg (med ögonbindel och allt) till, vad jag förstod senare, Fredrik. Där stod vi ett tag och jag fick en starköl i handen.

Sen åkte dom runt och sladdade en jäävla massa så jag helt tappade bort vart vi var. Sen klev vi ur bilen oich då skulle jag hoppa upp på Fredriks rygg så bar han mig i snön. Sen kom vi till en bro (en sån utanför en dörr) och så gick vi in i huset som tydligen låg där. Då viste jag vart vi var någonstanns, hos Victoria. Jag kände igen doften liksom. Sen när ögonbindeln åkte av så var jag mycket riktigt i Victorias hall. Och där stod Påhle, Andreas, Milla, Therese och då självklart Victoria.

För att summera kvällen ganska väl kan jag säga att vi först fikade Victorias hembakade fikabröd, sen ville nån spela Twister så vi gjorde det ett tag, sen spelade vi Monopol, sen drog Phåle och Andreas hem. Då tog david fram en kortlek och började förbluffa tjejjerna med hans tricks. Eller rättare sagt, han förbluffade oss alla en-tre gånger per trick. Sen förbluffade han tjejjerna 20 gånger till medans jag och fredrik redan viste hur han gjorde.
Efter det åkte vi hem, ingefär vid kl 2, och jag gick och la mig.

Dagen efter så tog jag och pappa en promenad ner till Ica-ettan eftersom vi fått ett paket trodde vi. Det var bara så att pappa inte läst så noga på ordersedeln så paketet skulle inte komma förns på måndag. Så vi trallade hem igen, jag tog några bilder på vägen, varav typ fem blev nått att ha. Sen på kvällen kom Mormor och Morfar för att gratulera mig. Mormor vet tydligen tillräckligt om populärkultur att hon viste vilka som ingick i Alcazar, shiet, kvinnan är ju ändå 79. Morfar därimot tyckte att Magnus i Alcazar skulle sitta bakom ett av pianorna på så ska det låta, men han är å andra sidan 83 också.

Lördagen började med att jag inte kunde somna förns kanske 3 på morgonen. Det är inge vidare om man ska upp kl 7 för att spela match i Östersund. Så jag var minst sagt trött. Men matchen gick iaf bra, vi vann ganska lätt även fast vi spelade relativt dåligt i första halvlek. På vägen hem så sov jag en hel del. På nått vis så känns vägen till och från Östersund minst lika jobbig som den till Kiruna, det kan bero på att vi åkte i en jääättemiiinibuss (den var liten). Vi kom hem runt sex och det regnade. YIPPI! -inte.

Det var ju tänkt att jag och Anton skulle ut på krogen och fira min födelsedag på riktigt. Men nu var det så att han var ute dagen innan och var fortfarande bakis, så han fetsvek mig och det blev "bara" jag och David. Fast vi mötte upp med Påhle och en tjejj han känner (Påhle fyller dagen efter mig) och vi gick på Svenssons till att börja med. Sen slöt även Andreas upp. Andreas gjorde en ganska rolig grej, han högg tag i en kille och sa "Vet du vem som du är jättelik ? Ola Salo!" Killen tog det som en förolämpning och körde upp ett långfinger framför ansiktet på Andreas.

Sen gick vi lite skilda vägar, Påhle och tjejjen åkte hem. Andreas gick in på Bishops Arms för han kände ägarna och jag och david gick på O'Learys.

Den enda anledningen att vi kom in var att min vän och målvakt Jalle hade satt upp mig på Viplistan eftersom jag hade fyllt år. Redan när jag stod i kön för att betala inträdet så såg jag Parker, en annan målvakt i mitt lag, som stod där innen och såg jävligt glad ut. Han vinkade och sa "Hej! Kul att du kunde komma! Där ligger garderoben", (pekar åt vänster), "och där ligger spriten!", och pekar på baren.

Jalle bjöd mig på en grön drink som smakade sött. Vi blev kvar i kanske 2 timmar. David träffade en held el som han känner från buggen, jag träffade några handbollsspelare och en tjejj som kom från Uppsala men inte viste alls vad hon gjorde i Sundsvall, "Ingenting" trodde hon. Vi drog hem runt 2-halv 3. Och jag kudne inte sova på länge.

Det var ungefär som det var att fylla arton för mig. Hoppas det var kul att läsa, det var jobbigt att skriva ;) Men det var roligt att fylla år!

Den väldigt mycket äldre,

Kalle Forsman

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback