Opera med tonartshöjning.
Som ni troligen har listat ut efter ni läste överskriften på inlägget så ska ju denna episod handla om Kempekonserten 2.
Andledningen att den heter så, Kempekonserten 2, är ju för att vi på ES-programmet har gjort en konsert med fredrik förut. Det var nämligen så att dagen efter att RHCP spelade i globen så skulle vi sjunga med Kempe. Vi var ju inte så glad för det eftersom vi blev tvungen att kliva upp kl 7 dagen efter RHCP-spelningen vilket förstörde upplevelsen en del.
Den här gången var det dock lite annorlunda. Vi hade lite mer tid att repa, även fast man borde ha pluggat till diverse prov, och det var inget annat som blev nerprioriterat. Vi fick typ veta att vi skulle vara med på två låtar som blev tre som blev fem. Med i numret var också de nu mera rutinerade steppdansarna till bandkamrater jag har, Emanuel och Anton. Det var kul att se! Den här konserten kallades "Musical Highlights" och var en summering av en hel del riktigt kände och några ganska okända musikallåtar.
Vi i tvåan skulle sjunga "We Dance" och "Seasons of Love" själva plus att vi sjöng "There's No Buisness like Drugbuisness" , "Cara Mia" och Nån till osm jag inte orkar komma ihåg vad den heter. Dock så var vi självklart inte med på dom bästa nummren.
Enligt mig så var "McCavity" ur Cats den bästa på hela showen. Det var nämligen improvisationsensamblen i trean som spelade den. Sussanah och Ida sjöng den SÅ bra plus att alla i instrumentalister fick varsitt solo mot slutet av låten, riktigt gung! Alla andra solister i trean var ju le great och Herr Kempe kändes inte alls som stjärnan enligt mig även fast han hade ett jävla omfång.
Sen var det ju så att jag hade blivit tillfrågad av Sussanah om inte jag ville bli attraherad av henne på scen och det ville jag ju förstås. Jag skulle alltså "spela" en kille som blev lockad av den här vackra kvinnan att komma till "the Cabaret". Det hela gick ungefär ut på att jag skulle stå vid sidan på scen och knappt synas en tredjedel av låten, sen bli som lockad fram på scen av Sussannah och vara där och agera ltie mot henne i en tredjedel av låten för att sen bli ivägskickad av scen. Det gick nog bra om inte alla som såg på ljög, först kände jag mig lite bortkommen på scen men det ordnades sig med lite rep. Sen att hon sjunger som en jävla stjärna gjorde ju också sitt, jag menar publiken hade väll inte 100% fokus på mig.
Vi gjorde två konserten med Mr Fighter, båda gick bra enligt mig. Även fast första nog var roligast när mycket av det vi hörde var nytt. Pressen gillade också spektaklet och det finns en tyckare som skrivit mycket bra om oss här.
Eftersom man var tvungen att stå på schen hela konserten så har jag inte kunnat ta så mycket bilder men här är några!
Den nu nervarvandes,
Kalle Forsman,
Andledningen att den heter så, Kempekonserten 2, är ju för att vi på ES-programmet har gjort en konsert med fredrik förut. Det var nämligen så att dagen efter att RHCP spelade i globen så skulle vi sjunga med Kempe. Vi var ju inte så glad för det eftersom vi blev tvungen att kliva upp kl 7 dagen efter RHCP-spelningen vilket förstörde upplevelsen en del.
Den här gången var det dock lite annorlunda. Vi hade lite mer tid att repa, även fast man borde ha pluggat till diverse prov, och det var inget annat som blev nerprioriterat. Vi fick typ veta att vi skulle vara med på två låtar som blev tre som blev fem. Med i numret var också de nu mera rutinerade steppdansarna till bandkamrater jag har, Emanuel och Anton. Det var kul att se! Den här konserten kallades "Musical Highlights" och var en summering av en hel del riktigt kände och några ganska okända musikallåtar.
Vi i tvåan skulle sjunga "We Dance" och "Seasons of Love" själva plus att vi sjöng "There's No Buisness like Drugbuisness" , "Cara Mia" och Nån till osm jag inte orkar komma ihåg vad den heter. Dock så var vi självklart inte med på dom bästa nummren.
Enligt mig så var "McCavity" ur Cats den bästa på hela showen. Det var nämligen improvisationsensamblen i trean som spelade den. Sussanah och Ida sjöng den SÅ bra plus att alla i instrumentalister fick varsitt solo mot slutet av låten, riktigt gung! Alla andra solister i trean var ju le great och Herr Kempe kändes inte alls som stjärnan enligt mig även fast han hade ett jävla omfång.
Sen var det ju så att jag hade blivit tillfrågad av Sussanah om inte jag ville bli attraherad av henne på scen och det ville jag ju förstås. Jag skulle alltså "spela" en kille som blev lockad av den här vackra kvinnan att komma till "the Cabaret". Det hela gick ungefär ut på att jag skulle stå vid sidan på scen och knappt synas en tredjedel av låten, sen bli som lockad fram på scen av Sussannah och vara där och agera ltie mot henne i en tredjedel av låten för att sen bli ivägskickad av scen. Det gick nog bra om inte alla som såg på ljög, först kände jag mig lite bortkommen på scen men det ordnades sig med lite rep. Sen att hon sjunger som en jävla stjärna gjorde ju också sitt, jag menar publiken hade väll inte 100% fokus på mig.
Vi gjorde två konserten med Mr Fighter, båda gick bra enligt mig. Även fast första nog var roligast när mycket av det vi hörde var nytt. Pressen gillade också spektaklet och det finns en tyckare som skrivit mycket bra om oss här.
Eftersom man var tvungen att stå på schen hela konserten så har jag inte kunnat ta så mycket bilder men här är några!
Den nu nervarvandes,
Kalle Forsman,
Kommentarer
Postat av: Mikhail
oops. but it seems I will not be able to follow much of what isbeing said here. :)
Probably I'd be able only to guess that you are interested in music, and/or participate in a music group. Or go to concerts?
In short, I do not speak your language.
Cheers!
Mikhail.
Trackback