Frikyrkligt och UKM
Hej, jag tänkte berätta lite om vad jag gjorde förra helgen. Det är nämligen så att vi gick ju vidare i UKM, en festival där Ung Kultur Möts, så vi skulle få åka upp till Örnsköldsvik för att visa upp oss.
Men så enkelt var det inte. Vi hade nämligen fått en spelning i Hudik först, alltså på fredagen. Men jag vet inte riktig om man ska kalla det spelning. Jo det ska man nog. Det var i alla fall på Missionskyrkan (?!) på ett av deras läger. Det som vägde över till att vi spenderade stora delar av fredagen där itället för i Örnsköldsvik var att dom så hemskt gärna ville att vi kom. och det är ju roligt, efter att det stod på deras hemsida att vi skulle spela så började "spelningarna" på myspace bara öka.
Dock var det en jävligt oviss spelning. VI hade nämligen pratat med nån Dagmar typ två+ månader innan själva spleningstillfället, och då verkade allt i sin ordning. VI skulle kontakta henne om PA och trummor och mer punktlig information saken är den att vi fick inte tag på den här Dagmar över huvud taget mer. Jag tror att hon levde efter den filosofin att, "Mobiltelefoner är prydnader och det är extra skojjigt när dom låter, då ska man stå och betrakta mobiltelefonen så länge man kan tills den slutar."
Det löste sig i alla fall till slut och vi fick prata med en kille som hade koll, han sa typ "Jaha, ni skulle prata med Dagmar, inte så kons........." Han fixade ett PA ett trumset och lite medhörning. Mixa ljudet och annan soundcheck fick vi sköta helt själv. Sen att "arrangörerna" inte hade ordnat med öronproppar åt publiken visar även det på deras naivitet. Nu för att sluta klaga, när vi checkat klart och ätit och väl skulle spela så var publiken helt Wünderbaum (alltså bra) i alla fall den som valde att stanna och kolla. Några gick nog för att det var för hög volume. Sen packade vi ihop grejjorna snabbt som attan. Sen gjorde Martin och Viktors fäder deras bästa för att leverera oss hemma hos mig så snabbt som möjligt. Och det gick inte långsamt.
Eftersom Vi pratat med skjutsen som skulle ta oss upp till Ö-vik att han kunde hämta oss i granloholm så bestämde vi oss för att sova hos mig hela bandet. Min mor var snäll nog att stötta oss med en hejdundrade fika stund och snart låg (nästan) alla var för sig och sussade. Martin och Anton delade säng. (GRRRR)
Nästa morgon vaknade vi tiiidigt, redan tio i sju för att slänga i oss en kvick frukost och sen gå till skjutsen som väntade i form av en sömndrucken Thomas i en skåpbil. TIll saken hör nog att vi hade med oss David som Fotograf. Vi åkte i lite mindre än två timmar och gjorde vårt bästa att få lite sömn. Väl framme så han vi ganska precis till mötet på morgonen där vi gick igenom lite regler och så vidare för att senare komma igång med ljudtestningen. Vi soundcheckade runt elva och sen hade vi hela dagen på oss att bara driva runt på.
Hela bandet deltog till slut i en improvisationsteaterworkshop. Det var rätt kul, och vissa visade med talang än andra. Men det var ingen som var dålig. Alla hade nog rätt kul även fast det nog var en del som inte gjort något liknande förut.
Kl 18 var det insläpp, och innan det så hade vi hunnit ta en liten promenad för att piggna till lite gran. Vi spelade ett tag efter 19.00 så vi satt och kollade på alla andra band ett tag för att sen gå ner för att byta om, göra cirkeln och stämma gitarrerna. Sen gick vi upp för att lira. Innan oss var det en modevisning med några "modeller" som nog inte tyckte det var så kul att vi skulle dela backstage med dom eftersom dom skulle byta om därinne. Så vi blev inskyfflade i en liten skrubb bakom scen. Sen var det dags för oss.
Om jag förstår publiken rätt så gick det tydligen jävligt bra för oss med själva spelandet. Dock tror jag att det är riktigt svårt för oss att gå vidare eftersom det var några riktigt bra band med. Bland annat två band från Sundsvall som jag tyckte var riktigt bra. Ni vet nog vilka ni är. Men jag håller tummarna, om man gå vidare till riksfinal så är den nämligen på hultsfredfestivalen i sommar. Och då ingår ett tredagars där! Mycket najs. Men jag är rätt säker på att juryn väljer "rätt" band.
Nu ska jag sova, det är nämligen showtime imorn också! Men mer om det imorn, My Cavity...
Den väldigt upptagne,
Kalle Forsman
Men så enkelt var det inte. Vi hade nämligen fått en spelning i Hudik först, alltså på fredagen. Men jag vet inte riktig om man ska kalla det spelning. Jo det ska man nog. Det var i alla fall på Missionskyrkan (?!) på ett av deras läger. Det som vägde över till att vi spenderade stora delar av fredagen där itället för i Örnsköldsvik var att dom så hemskt gärna ville att vi kom. och det är ju roligt, efter att det stod på deras hemsida att vi skulle spela så började "spelningarna" på myspace bara öka.
Dock var det en jävligt oviss spelning. VI hade nämligen pratat med nån Dagmar typ två+ månader innan själva spleningstillfället, och då verkade allt i sin ordning. VI skulle kontakta henne om PA och trummor och mer punktlig information saken är den att vi fick inte tag på den här Dagmar över huvud taget mer. Jag tror att hon levde efter den filosofin att, "Mobiltelefoner är prydnader och det är extra skojjigt när dom låter, då ska man stå och betrakta mobiltelefonen så länge man kan tills den slutar."
Det löste sig i alla fall till slut och vi fick prata med en kille som hade koll, han sa typ "Jaha, ni skulle prata med Dagmar, inte så kons........." Han fixade ett PA ett trumset och lite medhörning. Mixa ljudet och annan soundcheck fick vi sköta helt själv. Sen att "arrangörerna" inte hade ordnat med öronproppar åt publiken visar även det på deras naivitet. Nu för att sluta klaga, när vi checkat klart och ätit och väl skulle spela så var publiken helt Wünderbaum (alltså bra) i alla fall den som valde att stanna och kolla. Några gick nog för att det var för hög volume. Sen packade vi ihop grejjorna snabbt som attan. Sen gjorde Martin och Viktors fäder deras bästa för att leverera oss hemma hos mig så snabbt som möjligt. Och det gick inte långsamt.
Eftersom Vi pratat med skjutsen som skulle ta oss upp till Ö-vik att han kunde hämta oss i granloholm så bestämde vi oss för att sova hos mig hela bandet. Min mor var snäll nog att stötta oss med en hejdundrade fika stund och snart låg (nästan) alla var för sig och sussade. Martin och Anton delade säng. (GRRRR)
Nästa morgon vaknade vi tiiidigt, redan tio i sju för att slänga i oss en kvick frukost och sen gå till skjutsen som väntade i form av en sömndrucken Thomas i en skåpbil. TIll saken hör nog att vi hade med oss David som Fotograf. Vi åkte i lite mindre än två timmar och gjorde vårt bästa att få lite sömn. Väl framme så han vi ganska precis till mötet på morgonen där vi gick igenom lite regler och så vidare för att senare komma igång med ljudtestningen. Vi soundcheckade runt elva och sen hade vi hela dagen på oss att bara driva runt på.
Hela bandet deltog till slut i en improvisationsteaterworkshop. Det var rätt kul, och vissa visade med talang än andra. Men det var ingen som var dålig. Alla hade nog rätt kul även fast det nog var en del som inte gjort något liknande förut.
Kl 18 var det insläpp, och innan det så hade vi hunnit ta en liten promenad för att piggna till lite gran. Vi spelade ett tag efter 19.00 så vi satt och kollade på alla andra band ett tag för att sen gå ner för att byta om, göra cirkeln och stämma gitarrerna. Sen gick vi upp för att lira. Innan oss var det en modevisning med några "modeller" som nog inte tyckte det var så kul att vi skulle dela backstage med dom eftersom dom skulle byta om därinne. Så vi blev inskyfflade i en liten skrubb bakom scen. Sen var det dags för oss.
Om jag förstår publiken rätt så gick det tydligen jävligt bra för oss med själva spelandet. Dock tror jag att det är riktigt svårt för oss att gå vidare eftersom det var några riktigt bra band med. Bland annat två band från Sundsvall som jag tyckte var riktigt bra. Ni vet nog vilka ni är. Men jag håller tummarna, om man gå vidare till riksfinal så är den nämligen på hultsfredfestivalen i sommar. Och då ingår ett tredagars där! Mycket najs. Men jag är rätt säker på att juryn väljer "rätt" band.
Nu ska jag sova, det är nämligen showtime imorn också! Men mer om det imorn, My Cavity...
Den väldigt upptagne,
Kalle Forsman
Kommentarer
Trackback
